Dreams before sleep.

Om jag kunde ha en sidekick skulle det vara åsnan från shrek,
Just sayin.


FLY AWAY. Little bird.

Hej alla. Jag är på lite dåligt humör idag men jag bloggar ändå, för er skull..

Dom gångerna då man mår som värst, önskar man att man bara kunde breda ut sina vingar, omfamna vinden och flyga iväg. Flyga från alla sina bekymmer i världen, och tro mig.. Jag har för många bekymmer :(

Jag känner ofta att jag måste hålla denna blogg uppe för ni läsare där ute,
Ni har börjat stå mig nära på senare tid och jag vill inte se er vilsna där ute i the BIG world.

Jag uppmanar er att sprida er vingar och se hur långt de bär, det kommer alltid finnas en het chailatte som väntar på er om ni måste landa<3


Clothes. #pic unrelated.

Ibland kommer man ihåg en gammal tröja man haft och älskat, man minns hur jävla bekväm den där gamla tröjan var. Helt plötsligt slår tanken ner i dig som blixten, var fan är den där förbaskade tröjan nu?

Måste varit 2 månader sedan jag använde min pippitröja.
Jag rörde till ett jävla liv när jag insåg att den kunde vara borta, kollade i tvättstugan, under möbler, frågade mamma varför hon slarvat bort min tröja.
Allt verkade hopplöst tills jag av en konstig anledning kollade i min garderob, DÄR LÅG FANSKAPET...av alla ställen.

Man finner alltid det man söker på sista stället man letar... För man fortsätter ju inte att leta efter man hittat det man sökt.

Carpe Diem gurls & gentlemens xx


#The #Beatles #Awesome #omg #så soft

Min första mening i detta liv var ~Lucy in the Sky with Diamonds~.
The Beatles är mitt liv, ingen kommer någonsin förstå vilka svårigheter som dom hjälpt mig att ta mig igenom.
Det är som deras låtar talar endast till mig och ingen annan kommer någonsin få veta vad som står mellan raderna i deras texter, endast och bara betydelselösa jag.
Jag tycker om andra band också, dom är troligen för underground för att folket ska ha hört talas om dem men aja detta inlägget tillägnas gudarna the beatles, en applåd för Johan Lemon, Ringo Star och George Harrison Ford de bästa genom tiderna.

Som tribute har jag i True Beatles anda klippt mig precis som de velat att jag skulle.

Carpe Diem läsare där ute, ty dagen flyter likt vatten och smeker som vinden, men ack ve dessa ting är abstrakta och kan bara upplevas i nuet. Spara dom till framtiden och se att de ej väntat på dej.


Vill ha sommar. #Love


En mycket lättare tid. #Happy #Then

Jag mins en tid. En tid då man kunde vara sig själv utan att dömas av andra. Ingen skola, inga ovänner, inget tvång... för det var sommarlov. En tid, då man var fri. Det var varmt ute, jag kan nu, när jag tillbakablickar, känna vinden kyssa min bara överkropp som jag springer på bryggan och gör mig redo för ett svandyk. Mitt signatur-hopp. Jag har två guldpengar i fickan för att senare kunna gå barfota till den lilla kiosken för en Daimstrut. Den känslan som jag hade för livet då, kunde gärna ha stannat ett bra tag till. Det var en tid utan bekymmer. En tid för mig. Ta mig tillbaka. Carpe diem.. xx

Kisspaus...#hihi

Usch för kemi, tog en kisspaus och bjuder nu våra läsare på en badrumsbild som jag tog ironiskt.

När jag vaknade imorse så låg nattens täcke över staden men dagen såg ut att bli ljus. Klockan tickade långsamt och staden ljusnade, tyvärr så såg dagen ut att bli mörkare, livets ironi...

Jag är dålig på att skriva fint jag vet men ville bara dela...

Carpe diem mina läsare// Conjad. Xx


Skolan... Vad är X=3 liksom..? #Hata #Matte

Vad är X=3 liksom?  #Hata #Matte

Inte som alla andra

Idag när jag tog den första morgonsippen av mitt färskmalda kaffe, så kände jag: det här kommer att bli en bra dag. Jag ska fånga den.

På väg till skolan såg jag en hemlös man sitta, frysandes i ett gatuhörn och be om en krona. EN krona. Stackars man. Jag tycker så synd om sånna som är olyckligt lottade, men jag gav honom ändå inga pengar, tyckte bara att alla ska veta vilken bra personlighet jag har. Utanför systemet satt han. Inlindad i en filt. Han var rädd. Ändå såg jag en skymt av hopp i hans djupa ögon. Men som jag gick förbi kunde jag se att hoppet försvann och kvar var endast tomhet.

Jag struntade i morgonlektionen och gick till ett fik och tog mig en frappuccino, eller ja egentligen två, men man vaskar ju den ena. Och nu sitter jag här fortfarande, med en halvfull (inte halvtom, jag är optimist) frap och inväntar fångsten av dagen.

Carpe Diem mina läsare. xx

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0